Ingemarstorps Historia

 


Medeltid och 1500-tal

Några uppgifter om Ingemarstorp under medeltiden har ej kunnat påträffas beroende på att gården ej finns omnämnd i registren till de medeltida diplomatierna. De äldsta anteckningar som har kunnat påträffats är från 1500-talets jordeböcker och landskapshandlingar med start 1543. I 1546 års landskapshandlingar under Åsbo socken skatte bönder står att läsa att gården brukas av åbon Måns som ersätter den tidigare brukaren Johan. Beskattningen av Ingemarstorp under detta år är också beskriven i detalj.

Värt att notera är också att Ingemarstorp inte har kunnat identifieras i Älvsborgslösen 1571.


1636 – Knut Lilliehöök af Fårdala (nr 1)

Knut Lilliehöök af Fårdala, f. 1603, d. 1664. Häradshövding i Vaksala härad i Uppland 1625. Ryttmästare vid Västgöta kavalleriregemente 1628. Tillförordnad ryttmästare över adelns rusttjänst 1642. Häradshövding i Vartofta härad samma år. Landshövding i Nylands och Åbo län och på Åland. Avsked 1648. Pliktfälld 1629 för att ha uteblivit från riksdagen. Gift med Elisabet Ribbing. Son av Nils Andersson Lilliehöök.

I 1636 års jordebok meddelas att Ingemarstorp var ett helt skattehemman, som beboddes och brukades av åbon Sven samt att Knut Lilliehöök af Fårdala hade den i förläning, vilket innebar att han hade rätt att uppbära jordräntan eller arrendet. Då sagde Knut Lilliehöök även bland annat hade förläning av åtminstone tolv Åsbogårdar samt större delen av Malexanders Göstringsdel, torde man dock kunna förutsätta, att han ej hade tid att ägna något större intresse åt Ingemarstorp än att indriva räntan, som betalades i natura.

I 1642 års mantalslängd noteras att Ingemarstorp brukades av åbon Olof.

I 1645 års mantalslängd finns ingen annan anteckning än att åbon Jöran Persson, f. 22/10 1679, var brukare på gården. Troligt är att räntan då betalades direkt till kronan. Jöran Persson gifte sig med Magdalena 1698.


1651 – Per Linderoth (nr 337)

Generalmajor och Krigsråd Per Andersson, f. 1596 Vallerstads socken, d. 4/6 1673, adlad Linderoth 1645. Son av Anders Nilsson, smed och torpare. Gift med Catharina Agneta Nagel. Ägde Sörby i Varvs socken och Ingemarstorp i Åsbo socken.

Per Linderoth tjänade först någon tid utomlands och blev vid återkomsten till Sverige 1625 ryttare vid Östgöta regemente. Han blev under det trettioåriga kriget småningom befordrad, till dess han 1645 nämndes till överste för ett tyskt regemente. Han adlades den 17 november samma år med namnet Linderoth och introducerades 1647 på riddarhuset med nr 337. Vann 1657 befordran till generalmajor av kavalleriet och krigsråd, samt dog på Sörby i Varvs socken i Östergötland den 4/6 1673. Linderoth ligger med sin hustru Catharina Agneta Nagel begraven i Varvs kyrka till vilken han skänkt predikstol och där man i koret ser hans gravsten med hans egen och hustruns bild uthuggna i kroppsstorlek med harnesk. Det Linderothska adelsvapnet hängde över dörren till sakristian och hans värja förvarades i sakristian. Han skrev sig till Sörby och Ingemarstorp.

Catharina Agneta Nagel, 2/11 1671, kom från Tyskland och medförde betydliga rikedomar till Sverige. Efterlämnade två söner, Mårten vilken blev kapten vid Södermanlands regemente och kommendant i Laholm, samt Gabriel som i september 1677 var bosatt på Romborna. Ätten är sedan länge utgången.

I reduktionsjordeboken för Livgedinget år 1688 omtalas att saliga Generalen Per Andersson Linderoth år 1651 köpt Ingemarstorp under frälse a 4½ procento, vilket innebar att han till kronan inbetalt ett så stort belopp att 4½ % skulle motsvara jordräntan eller arrendet.

Linderoth brukade under denna period själv gården, som fick egna säteriprivilegier men närmast hade karaktären av avelsgård under Sörby säteri i Varvs socken. Ingemarstorps underlydande var endast två kvartshemman: Folknan i Mjölby socken och Södra Ekeby i Fornåsa socken.

Efter Linderoths död 1674 väckte Biskop Terserus fråga i Linköpings konsistorium om hans begravning, emedan han i livstiden varit ogudaktig och mycket svurit, viljande därför vara underrättad om hans dödsberedelse.

Läs mer om Per Linderoth i historien om Per i Vallerstad ur En östgötes anteckningar.


1673 – Friherre Hans Ulfsparre af Broxvik (nr 37)

Generalmajor och Friherre Hans Ulfsparre af Broxvik, f. 1632 Sörby i Varvs socken, d. 1686 Hulterstad. Son av Friherre Åke Ulfsparre af Broxvik, och Margareta Kyle. Gift den 16/6 1659 i Stockholm med sin syssling Märta Ulfsparre af Broxvik, f. 4/11 1629, d. 1669.

Generalmajor Hans Ulfsparre var född omkring 1632, inskrevs som student i Uppsala 1645 – sålunda endast 13 år gammal – ägnade sig snart åt den militära banan och blev 1660 överstelöjtnant vid Östgöta kavalleriregemente och 1667 överste för detsamma. År 1675 utmanades han på duell av generalmajor Erik Drake på Göberg, vilken han förtalat samt sköt Drake på ett tämligen förrädiskt sätt. ”Duellen” finns på ett utförligt sätt skildrad i en av major V. Key författad uppsats i Östergötlands fornminnes- och museiförenings årsskrift 1917. Ulfsparre avskedades som överste samt dömdes till döden, men erhöll pardon i samband med Carl XI:s kröning 1674 samt blev snart därefter utnämnd till generalmajor. Hans Ulfsparre avled 1688.

I likhet med större delen av Per Linderoths köpegods ärvdes Ingemarstorp efter dennes död av Hans Ulfsparre och kom således att till en tid fortfarande ha samma ägare som Sörby. På grund av vitsordad ”ringhet” i byggnad och kultur upphävdes för övrigt säteriegenskapen för Ingemarstorp av jordrannsakningskommisionen 1680. Vid samma tid var även Ulfsparres äganderätt icke mycket värd. Denne hade redan tidigt pantsatt egendomen till olika långivare, vilkas försträckningar till småningom ökande belopp åtminstone delvis användes till att utlösa äldre pantinnehavare. Av dessa förnöjdes sålunda Arvid Ribbing, 1678, med de medel, som David Gyldenklou, 1686, tillhandahöll mot en revers den 22/6 1674 på 200 riksdaler och 400 daler silvermynt, men den året därpå mellan Gyldenklou och Märta Ulfsparre gjorda överenskommelsen om verkligt köp kom aldrig till verkställighet, och HansUlfsparre protesterade 1679 vid tinget mot de åtgärder Gyldenklou vidtagit i och för tingsskötning. Tack vare ett nytt lån hos Edvard Ehrensteen (nr 33), 1686, lyckades han också att för denna gång friköpa gården. Men när Gabriel Gyllenståhl, 1705, som den 20/9 1680 köpt åtskilliga reducerade donnationshemman i Kinda och Ydre härad av Märta Ulfsparre, 1686 i regresstalan begärde att få immission i Ingemarstorp eller att i varje fall få sin säkerhet i det övervärde denna egendom kunde ha, när den Ehrensteenska fordran blivit täckt, visade det sig att den tidigare inprotokolleringen av de Gyldenklouska kraven aldrig dödats och att det följaktligen fortfarande hade preferensen.

Läs mer om duellen på Göberg i ett utdrg ur Broxviks familjedramer, två sekler av ett herresätes historia.


1681 – David Gyldenklou (nr 269)

Överstelöjtnant David Gyldenklou, f. 6/7 1629 i Söderköping, d. 29/1 1686 i Stockholm, son av Anders Gylle, adlad Gyldenklou 20/8 1639, och Maria Rijk. Gift med Elisabeth Tungel, f. 23/4 1632,  d. före 1679. Makarna hade tre barn som samtliga dog i späd ålder.

Om David Gyldenklou sägs att han var student i Uppsala 24/1 1641, kapten vid Peder Sparres (Jämtlands) regemente 16/1 1658 och Major vid Jönköpings regemente 1660. Han bar vid konung Carl X Gustafs begravning 3/11 1660 Bayerns fana och slutade sin tjänst som överstelöjtnant. Gyldenklou avled den 19/1 1686 i Stockholm och begravs samma år den 29/6 i Nyköpings Allhelgonakyrka, varest hans huvudbaner uppsattes. Utöver Ingemarstorp ägde han bland annat Slomarp i Högby socken, Hulterstad i Mjölby socken och Hylinge i Västra Husby socken. Han donerade ett hemman Ödesby i Svärta socken, Södermanlands län till Svärta kyrka, ½ hemman med kvarn i Mjölby by till Mjölby kyrka samt ett mantal Ryckelsby gästgivaregård i Ekeby socken, Östergötlands län till Vadstena krigsmanshus.

De många egendomarna ärvdes av hans syskon och syskonbarn, vilka mellan 1688 och 1692 ägde Ingemarstorp. Möjligt är att arvingarna på grund av reduktion av några av de andra gårdarna som kompensation överlät Ingemarstorp på kronan.

Då Ulfsparres pant ej kunde inlösas erhöll Gyldenklou den 8/5 1681 lagfart på Ingemarstorp, trots Ulfsparres protester. Efter Gyldenklous död 1686 övertogs gården av hans arvingar, vilka 1692 ägde densamma. Snart nog därefter, och i alla händelser före år 1700, var gården ett under Vadstena slott lydande gods.

De tämligen trassliga affärer som det tidigare anförda blottar, hade emellertid i och för sig ingen betydelse för Ingemarstorp i dess egenskap av köpefrälse, vilken bort skydda gården från anspråk från statens sida. Att så icke alls blev fallet, hade samband med de förhållanden under vilka detta köp kommit till stånd, men berodde också på de försumligheter till vilka ägaren gjorde sig skyldig och som måhända var en följd av hans deprimerande ekonomiska ställning. Ulfsparre hade i själva verket icke förmått att prestera vare sig ersättning för så kallade oköpta räntor eller brytt sig om att ordna sin fjärdepartskuld till kronan. Genom reduktionsdeputerades resolution den 27/4 1696 skulle Ingemarstorp, som till sin ena hälft förklarades vara pur donation och såsom sådan reducibel med 1683 års ränta, till den andra hälften revoceras såsom ersättning för icke erlagda fjärdepartsavgifter alltifrån 1655.

Härigenom blev hela gården indragen till kronan och låg också efter samma tid som ”en skröplig bondgård” under Vadstena slott. I och med detta hade hemmanets värdighet av säteri, eller rättare sagt förmån av att åtnjuta säterifrihet, upphört ca 1680, då gården ej var ståndsmässigt bebyggd eller drev med ”egen avel”, d v s säteriägarens egen kreatursbesättning.


1696 – Gods under Vadstena Slott

Skatterättigheten för Ingemarstorp hade emellertid icke berörts av de vidtagna åtgärderna och i frihetstidens början innehades denna av Jakob Burensköld f. 25/12 1655 i Stockholm, d. 24/2 1738. Jakob Burensköld var son av Presidenten Nils Burensköld och Eva Ulfvenklou. Burensköld utmärkte sig flera gånger under det skånska kriget. Under det stora nordiska kriget utmärkte han sig igen, framför allt i slaget vid Warszawa 1706. Han utnämndes till generalmajor, blev landshövding och upphöjdes till friherre. Han blev generallöjtnant för kavalleriet 1709 och deltog i slaget vid Helsingborg i februari 1710. I spetsen för vänstra flygelns kavalleri fick han med ett raskt anfall de betydligt talrikare danskarna att vika för en stund, men angreps i sin tur av dem och blev tillfångatagen. Burensköld utväxlades den 30 augusti 1710. Han fick 1711 ta befälet över armén i Västergötland och Bohuslän och tillträdde som generalguvernör i Skåne 1712, vilket kungen utnämnt honom till redan 1710. 1716 lämnade han detta ämbete. Burensköld instiftade 1726 det stora burensköldska fideikommisset Borkhult.

Viss osäkerhet råder om ägarförhållandena under 1700-talet, men det troliga är att ägarna varit bönder som lämnat skatt (den årliga jordräntan) först till Vadstena slott, och efter 1717 direkt till kronan.

Jordeboksutdrag:

1700 – 1 Skattehemman Ingemarstorp. Åbo Jonas Persson. Vadstena Slottsgods.

1716 – 1 Skattehemman Ingemarstorp. Åbo Mårten. Vadstena Slottsgods.

1738 – 1 Skattehemman Ingemarstorp. Åbo Mårten. Räntan betalas direkt till kronan

1740 – Gården brukades av åbo Mårten, inspektör och kronobonde (enligt mantalslängd). Räntan betalades direkt till kronan.

1745 – 1 Skattehemman Ingemarstorp. Åbo Jöns. Skatt erlades direkt till kronan.

1762 – 1 Skattehemman Ingemarstorp. Åbo Per. Skatt erlades direkt till kronan.

1772 – 1 Skattehemman Ingemarstorp. Gården brukades av åbo Nils Svensson. Skatt erlades direkt till kronan. (Omnämnd i Göstrings häradsrätts dombok 1774 som ”Bonden Nils Svenson uti Ingemarstorp”, då Olof Börjesson dömdes ”andra till sky och varnagel, bör halshuggas och i båle brännas” för att ”ha bedrivit den vederstyggliga tidelagssynden”)

1782 – 1 Skattehemman Ingemarstorp. Skatt erlades direkt till kronan.

1784 – 1 Skattehemman Ingemarstorp. Gården brukades av åbo Jonas Månsson, f. 1741, Ekeby. Gift med Greta Nilsdotter, f. 1745. Två söner.

1792 – 1 Skattehemman Ingemarstorp. Skatt erlades direkt till kronan.


1803 – Carl von Otter (nr 150)

Lagman och Friherre Carl Arvid von Otter, f. 1783 på Sjöryd i Öggestorp, Jönköpings län, d. 27/4 1870 i Växjö. Son av Casten von Otter och Lovisa Silfverschiöld.

Student i Lund 1799, juristexamen 1800, karriär i Göta hovrätt. Tillförordnad lagman i Östergötland 1811 och sedan lagman i Tiohäraders lagsaga 1817.

Gift den 2/8 1811 på Torpa i Länghems socken, Älvsborg med Friherrinnan Elsa Christina Ehrencrona, f. 15/3 1788 på Hulterstad, Mjölby, d. 23/2 1826 på Holmen i Korsberga socken. Dotter till Riddare och Hovstallmästare Erik Filip Gammal Ehrencrona, f. 28/5 1745 på Hulterstad, d. 19/1 1803, Hulterstad. Gift 20/12 1783 med Grevinnan Carolina Rudensköld, f. 1762, d. 1804 på Hulterstad. Ehrencrona var Hovstallmästare hos änkedrottning Lovisa Ulrika 1762-1782.

Barn:
Casten Philip, f. 1812 Linköping, d. 1872 Jönköping. Hovrättsnotarie. Gift med Catharina Leijonhufvud
Carolina Lovisa, f. 1816 Holm, Västernorrlands län, d. 1847 Växjö
Carl Salomon, f. 1819 Korsberga, Jönköpings län, d. 1883 Gränna. Kapten. Gift med Beata Leijonhufvud.
Mariana Erika Christina, f. 1822 Holm, Västernorrlands län, d. 1869 Växjö. Gift med Sven Selldén.
Erik Gustaf, f. 1824 Holm, Västernorrlands län, d. 1828 Korsberga, Jönköpings län.
Elsa Christina Helena Vilhelmina, f. 1826 Holm, Västernorrlands län, d. 1826 Holm, Västernorrlands län.

Ingemarstorp var under denna period inte något friherrligt residens. Det var en enkel bondgård, som ägdes av von Otter och utarrenderades. Av husförhörslängderna framgår följande:

1788-1803, gården arrenderas av Jonas Månsson, f. 1741, i Ekeby. Gift med Greta Nilsdotter, f. 1745. Två söner.

1803-1810, gården arrenderas av Magnus Persson, hitflyttad från Mjölby 1803, flyttade till Rinna 1810.

1810-1812, gården arrenderas av Johannes Johansson, som kom från Mjölby och dog på Ingemarstorp 1812. I bouppteckningen (Göstrings häradsrätt FII:20 (1812-1812) Bild 38 / sid 73) står att läsa ”År 1812 den 17:e februari förrättades laga bouppteckning efter avlidna bonden Johannes Johansson på Ingemarsatorp som avled den 6:e samma månad oh har lämnat efter sog en sorgbunden änka Lena Persdotter samt sex barn, fyra söner och två döttrar, näligen sonen Petter 15 år, Johannes 9 år, Anders 6 år, Gustaf 3 år och dotren Anna-Lena 13 år och Marja-Catrina 8 år gamla och efter förmaning enligt 9:e kapitlet, ärvdabalken företogs förrättningen i den ordning som följer...”   


1812 – Nils och Johannes Svensson

Johannes Svensson, f. 1781, Asby. Gift med Christina Samuelsdotter.

Nils och Johannes Svensson köper Ingemarstorp av Carl von Otter och Elsa Christina Ehrencrona för 5 000 riksdaler (motstridiga uppgifter: 14/12 1812 eller 25/2 1813). De äger vardera ½ mantal (Åsbo Lagfartsprotokoll s.2). Johannes, inflyttad från Malexander 1814, brukar och bebor Ingemarstorp.

1816 – Nils och Johannes Svensson intecknar gården den 14/3 1816 till 14/3 1846 till Jonas Olofsson i Öringe.

1816 – Nils Svensson intecknar gården till C.E.S Eriksson i Ekeby

1818 – Nils Svensson intecknar gården den 30/11 1818 till Jakob Jakobsson, Fjellmunna (s.1113) och Fredrik Jakobsson, Månhult Malexander (s.1233)

1820 – Johannes flyttar till Ekeby.


1820 – Jonas Ericsson

Jonas Ericsson, Broby. Gift med Helena Christina Wallander 15/5 1820.

Nils Svensson säljer sin del av Ingemarstorp till Jonas Eiksson den 30/1 1820 för 3 333 riksdaler (Åsbo Lagfartsprotokoll s.1299). Johannes Svenssons hustru Christina Samuelsdotter säljer sin del till Jonas Ericsson (Åsbo Lagfartsprotokoll s1509-1511, s.1628 och s.1703).


1824 – Carl Ericsson

Rusthållare och Nämndeman Carl Ericsson, f. 14/6 1788, Bjälbo. Gift med Brita Andersdotter, f. 1791.

Jonas Ericsson med hustru Helena Wallander säljer gården till Carl Ericsson för 4 000 riksdaler banko (Åsbo Lagfartsprotokoll s.503-504). Inflyttad till Ingemarstorp från Bjälbo 1824. I samband med försäljningen av Ingemarstorp flyttar familjen Carl Ericsson den 12/5 1832 till Ekeby.


1832 – Per Brogren

Löjtnant Per Brogren, f. 17/10 1789 på Duseborg, Nykil, d. 24/1 1846 av blodslag, Boxholms säteri. Disponent på Boxholms lantegendom. Son till Jakob Månsson Brogren, riksdagsman och statsrevisor och Sara Maria Grönberg. Ogift.

Per Brogren arrenderar Strålsnäs med Huru kvarn av bergmästare Sjögreén 1831-1832. Han köper Ingemarstorp den 6/2 1832 för 5 000 riksdaler banko av Carl Ericsson och Brita Andersdotter (Lagfart, Göstrings Häradsrätt s1280-1281, s.1833) inklusive underlydande torp och lägenheter nämligen Grindstugan, Bänkstugan, Ledet samt Örvadet och flyttar in på gården.

Brogren tar hjälp av byggmästare Daniel Tyrsson Fridga och bygger om gården ”för ståndspersoner” och tecknar brandförsäkring den 19/10 1840 (Brandstod 17779). Brogren flyttar till Ekeby den 22/11 1840 (husförhör s.224/74) och arrenderar Laggarps säteri, men äger Ingemarstorp fram till sin död 1846.

Byggmästare Daniel Tyrsson Fridga, f. 1788 Västra Hargs socken, d. 1834 Åsbo.
Livgrenadjär vid faderns död 1808 vid 2:a livgrenadjärregementet, först för Hultekil och sedan för Bötinge rusthåll, därefter orgeltrampare och kyrkväktare samt skicklig byggmästare, bosatt i Björkhagen under Bötinge frälsegård, allt i Åsbo socken, Östergötland. Gift 1811 med Stina Svensdotter, f. 1791, d. 1864.

Under perioden 1832-1840 då Brogren bebor Ingemarstorp är även följande personer skrivna där:

Mamsell Albertina Österdahl, f. 24/4 1801 i Västerlösa. Flyttade till Ingemarstorp från Ekeby den 22/11 1838.

Bokhållaren Jakob Melcker Brogren, f. 14/7 1815 i Gammalkil, flyttade till Ingemarstorp 19/11 1836 samt därifrån till Ekeby 1839. Han var son till Per Brogrens broder, överstelöjtnanten Jonas Brogren.

Demoiselle Eva Carolina Ch. Wettergren, f. 17/6 1803 i Källstad. Flyttade till Ingemarstorp från Ekeby 1/11 1839 samt därifrån till S:t Anna 24/10 1840.

1840 uthyrdes eller utarrenderades gården till Friherre Carl Magnus Napoleon Palmqvist, sedermera ägare av Mantorp. 1844 flyttade familjen Palmqvist till Mark i Veta socken. Under perioden 1840-1844 var följande personer skrivna på Ingemarstorp:

Friherre Carl Magnus Napoleon Palmqvist (123), f. 10/4 1804 på Stenby, Adelsö socken. Flyttade till Ingemarstorp från Ed den 30/3 1843.
Friherrinnan Hedvig Palmqvist, f. Burén, 15/9 1812.
Sofia Elisabet Carolina Palmqvist, f. 22/5 1839, på Hällerö i Västra Ed.
Matilda Lovisa Napoleona Palmqvist, f. 22/5 1839, i Västra Ed.

1847 arrenderades gården av lanthushållaren Bernt Johan Bergman, f. 2/8 1825, som flyttade hit från Uddevalla den 7/9 1847, samt hans fru Lovisa Gustafva Zethelius, f. 20/12 1809 i Örebro. Gifta den 27/8 1847.

Jonas Brogren, farbror till Per Brogren skriver i sina levnadshändelser: ”1846 den 24 Januari avled min enda kvarlevande broder, Underlöjtnanten Pehr Brogren, vars hastiga och oförmodade bortgång gjorde mig mycket sorg och bekymmer, och även tog jag utredningen av dess vidlyftiga och betydligt skuldsatta bo, men denna utredning slutade, mot allas förmodan så lyckligt, att icke allenast hela dess skuldsumma till sista runstycket blev likviderat utan ock att jag på min lott efter honom erhöll

en summa av 1600 Rdr. Bco., varav dock min betydliga auktionsskuld, för vilken jag stannade, därifrån måste avgå; men emellertid erhöllo mina uti Skåne varande 4 brorbarn på deras lott den omnämnda summan, vilken av mig försköts. Denna utgång berodde helt och hållet på att den besynnerlige mannen Bergman, som händelsevis ankom från Uddevalla och så väl betalde Ingemarstorp[118], vilket hemman, sedan nämnde köpare avvikit från orten, 2ne år därefter måste säljas för tvåtusen Rdr. mindre än vad han därför betalde.”


1848 – Margareta Christina Tholér

Margareta Christina Tholér född Theselius, f. 20/9 1775 i Örebro, d. 4/10 1856 i Stockholm. Dotter till Hattstofferaren och Rådmannen Erik Lorentz Zethelius i Örebro och hans hustru Kristina Katharina Hybbel f. 1754, d. 1817. Hon gifte sig i Filipstad den 22/1 1794 med Borgmästaren och Postmästaren i Filipstad, Erik Daniel Tholér, f. 24/8 1765, d. 24/3 1846.

Den 27/2 1848 lät underlöjtnanten Per Brogrens arvtagare på auktion försälja Ingemarstorp för att täcka sterbhusets skulder. Gården inropades då av ovan nämnda Bernt Johan Bergman och hans hustru Lovisa Gustafva Zethelius för 14 000 riksdaler banko. Arvtagarna, Överstelöjtnant Jonas Brogren och den avlidne Inspektorn Jakob Brogrens omyndiga barn, erhöll efter skuldernas betalande sammanlagt 3 390 kronor. Köpet lagfors den 1/11 1848 men transporterades samtidigt på Borgmästarinnan Margareta Christina Tholér av hennes måg och dotter Bernt Johan Bergman och Lovisa Gustafva Zethelius.

Värt att notera är att Lovisa Gustava Zethelius farfar, Erik Lorenz Zethelius (1743-1820) bror Per Zethelius (1740-1810) var farfars farfar till Grevinnan Anna Klingspor, född Zethelius, dotter av Guste Erik Zethelius och Ingeborg Sparre till Kroneberg, gift med Greve och Hovstallmästare Carl-Philip Vilhelm Klingspor, av fideikommisset Grönlund i Åsbo. Anna Klingspor var bland annat ordförande i Södra Göstrings moderata kvinnoförening.


1849 – Carl Erik Sjögreén

Bergmästare och Riddare Carl Erik Sjögreén, Strålsnäs, f. 5/3 1799 i Hälleberga, Kronobergs län, d. 26/8 1877 i Åsbo. Son av Erik Magnus Sjögreen, bergsråd,bruks- och godsägare (f. 10/4 1762 i Karlskrona, d. 28/3 1808 i Karlskrona, och Anna Christina Risellschöld (f. 18/7 1775, d. 22/3 1829). Gift 1831 med Carolina Amalia af Burén, f. 8/10 1806 i Krigsbergs församling, d 5/7 1875 i Åsbo (Dödboken: ”Under vistelse vid badorten Marstrand träffades hon under natten den 5 juli av slag och avled e.m. samma dag. Hon hade inga egna barn, men många sakna ändock hennes kärliga modersvård”). Inga barn.

Fil. kand. 1821, fil. doktor 1821, jur. kand. 1821, utex. från Falu bergsskola 1822. Auskult. i Bergskolleg. 1821, aman. vid kollegiets mineralkabinett 1822, andre markscheider 1823, geschworner i Sala bergslag 1825, titulerades bergmästare 1827, afsked 1831, godsägare och lantbrukare på Strålsnäs i Åsbo 1830.

”Sjögreen var en man med »solid bildning och ädelt bjärta.» Hans stora förmåga togs i anspråk för en mängd samhälleliga uppdrag, såsom att deltaga i organisationen af Östergötlands enskilda bank, däri han sedan var revisor 1837—66, af Östgöta hypoteksförening, af länets brandstodsbolag samt ränte- och kapitalförsåkringsanstalt; var i många år ordförande i Göstrings härads hushållningsgille. — Egnade sig med afgjord böjelse åt musiken, och många äro de innerligt täcka melodier, som ha honom till upphofsman, bl. a. melodien till Tegnérs Stjärnsång. Hans musikaliska bildning var grundlig och hans kärlek till tonkonsten bibehöll sig lika varm till lifvets slut.”

(Östgötars minne, Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900)

Sjögreén var landstingsman 1864-65 och ledamot i Musikaliska Akademien 1869.

Enligt lagfartsprotokoll 8/11 1849 försålde Borgmästarinnan Margareta Christina Tholér Ingemarstorp för 12 166 riksdaler banko till bergmästaren Carl Erik Sjögreen på Strålsnäs. Sedan denne nu blivit ägare av gården, upplät han densamma till bostad åt sin måg, Johan August Brogren. Jonas Brogren skriver i sina levnadshändelser ”1850 den 8de Oktober hade jag och de mina en glädjefest, då min älskade August sammanvigdes med Antonia Sjögren. Denna vigselakt inträffade på samma dag som jag och min älskade Clara förenades. Dessa våra barn komma att bosätta sig på det trevliga Ingemarstorp.”


1878 – Johan August Brogren

Inspektör Johan August Brogren f. 1/4 1819 i Unnerstad, Gammelkil, d. 9/1 1899 av slag i Åsbo.

Brogren var landstingsman 1874-77

Efter bergmästare Sjögreéns död erhöll Johan August Brogren den 3/6 1878 lagfart å 1 mantal Ingemarstorp på grund av ett av makarna Sjögreén den 3/5 1873 upprättat testamente av följande lydelse: ”Såsom vedermäle av vår tacksamhet för oss visad tillgivenhet och kärlek giva vi åt Johan August Brogren och hans hustru, vår fosterdotter Edla Antonia Sjögreén f. 1828 i Växjö, 1 mtl Ingemarstorp med kreatur, hö och halmfoder och växande gröda i samma stund den av oss överlevande med döden avgår. Vattenfallet ingår ej etc.”. Ingemarstorp ansågs då ha ett värde av 13 300 kr.

Edla Antonia Sjögreén flyttar efter Johan August Brogrens död till Linköping den 29/9 1899.


1898 – Boxholms AB

Den 25/10 1898 såldes Ingemarstorp på Auktion och inropades av Boxholms Aktiebolag för 35 000 kr.

Under denna period bebos Ingemarstorp bland annat av:

Änkeprostinnan Ulrika Kristina Eleonora Kastman, f. Egnell 15/5 1821 på Sandvik, Stjärnorp sn (folkräkning 1900 i Östergötland).

Kronolänsman och Landsfiskal Carl Valfrid Dahlberg, f. 24/10 1866, d. 15/5 1920 i Linköping. Flyttade till Ingemarstorp från Risinge 15/2 1907.

Under denna period då Ingemarstorp är i Boxholms AB:s ägo, påbörjas även avstyckningen av fastigheter från ett mantal kronoskattehemman Ingemarstorp till det som senare skall bli Strålsnäs samhälle. 1903 avstyckas exempelvis 74 fastigheter (Ingemarstorp 1:8 – 1:81). Flertalet kontrakt under denna period är undertecknade Axel Burén, Gustaf Fris, Albert Stark och Wilhelm Wettergren – samtliga representanter för Boxholms AB.

1909 fortsatte avsöndringen med fastigheterna Ingemarstorp 1:82-1:84, 1917 fastigheterna 1:85-1:87 för att utöka Strålsnäs järnvägsstation och slutligen 1921 fastigheten Ingemarstorp 1:89 som avyttras till fru Elisabet Nisser. Efter denna period har ca 21 hektar av stamfastighetens ursprungliga yta om 113 hektar styckats av.

1924 avstyckas fastigheterna Ingemarstorp 1:90 och 1:91 som senare kommer att införlivas med 1:89.


1921 – Elisabet Nisser

Fru Elisabet Henrika Lovisa Nisser, född Wettergren f. 22/5 1872 i Kvillinge församling, Östergötlands län, d. 28/6 1961. Dotter till Wilhelm Wettergren, bruksdisponent på Boxholms AB. Gift 19/12 1895 med Carl Martin Samuel Nisser (son av brukspatronen Samuel Martin Nisser och Betty Wettergren), skilda 10/2 1909.

Elisabet Nisser flyttadde in på Ingemarstorp den 1/11 1923 tillsammans med sönerna Carl och Samy, samt tjänarinnan Jenny Ottilia Gustafsson (Åsbo BI:3 (1895-1928) Bild 68 / sid 61 (AID: v182172.b68.s61, NAD: SE/VALA/00465)).

”Betty” Nisser var under tiden på Ingemarstorp bland annat kassaförvaltare i Södra Göstrings moderata kvinnoförening.

Barn:

Ellen Augusta Maria f. 27/12 1885, d. 25/5 1959 Stockholms stad (gift 1908-24 med Karl Erik Wilhelm Wettergren)

Carl Vilhelm Martinson f. 28/3 1897 i London, d. 6/6 1961 Åsbo. Gift 1934.

Ingrid Klara Henrika Elisabet f. 29/9 1898 i Hedvig Eleonora Stockholm. Gift 1921 med Gustav Kugelberg, änka 12/11 1967, d. 4/8 1997.

Märta Ellen Maria Elisabet f. 23/2 1902, gift 1923 med N Gustaf D:son Aschan, änka 23/1 1983, d. 22/7 1989.

Martin Samuel (Samy) Martinsson f. 23/4 1905 i Husby socken, Kopparbergs län. Godsarrendator på Strålsnäs gård och revisor i Ekeby-Åsbo Jordbrukskassa, Ogift. d. 20/1 1959.

Enligt köpekontrakt, daterat den 24/2 1921, köpte Elisabet Nisser lägenheten Ingemarstorps Gård, avsedd att avsöndras från ett mantal Ingemarstorp, innehållande corps de logiet med trädgård och park omfattande en areal av sex hektar, från Boxholms AB. Köpeskillingen var 35 000 kronor.

Förlovning ägde rum på Ingemarstorp 1921 mellan Ingrid Nisser f. 1898, dotter till Martin Nisser och Elisabeth Wettergren, och Gustav Kugelberg f. 1889

Enligt lantmäteriförrättning 122/53 upprättad 1955, då Ingemarstorp 1:90 och 1:91 slogs samman med 1:89, slutligen fastställd 1961 då den nuvarande fastigheten Ingemarstorp 1:131 bildades, ägdes Ingemarstorp till ¼ vardera av Carl Nisser, Samy Nisser, Ingrid Kugelberg och Märta D:son Aschan. I samband med denna sammanslagning ökade arealen till 7,2 hektar.


1962 – Direktör Nils-Ulf och Margareta Svensson

Direktör, Nils-Ulf Svensson, Bandhagen, f. 24/12 1922 i Kalmar, d. 27/1 1989, son av ingenjör Sven Svensson och Alma Svensson.

Realexamen 1939, handelsgymnasiet 1940, ingenjörsexamen 1941-42, chefsassistent Svenska järnbrukens gruppcentral 1940, verkställande direktör och ombudsman för Sveriges Juvelerare- och Guldsmedsförbund sedan 1954, Eligiusguldsm: as samköp ab (led). Ledamot Guldcentralen, revisor försäkrings AB Valkyrian samt Rektor på Guldsmedsskolan på Strålsnäs herrgård

Gift med Berta Margareta Holmlund, f. 19/3 1931 i Grundsunda i Västernorrlands län, Ångermanland, d. 23/1 2002 i Mjölby.

Barn:

Jan-Ulf f. 1947

Inger f. 1953

Birgitta f. 1958

Peter f. 1980, Son till Nils-Ulf och Anna-Lena Rönn. Även en syster, Ellika. Samtliga har bott på Ingemarstorp.


1990 – Sten och Pim Drakenberg (nr 313)

Sten Erik Drakenberg, f. 26/12 1929, civilingenjör SMR, styrelseordförande i Samarbetande Konsulter AB, Stockholm. Gift 10/8 1985 med Pim Ingrid Margareta Sörman, f. 27/1 1947, fritidspedagog.

Barn:

Johan Georg f. 23/2 1986

Mabel Pernilla f. 19/4 1988

Sten och Pim Drakenberg flyttar 2006 till Näs Gård i Mullsjö.


2009 – Annika och Christian Klingspor (nr 257)

Carl Christian Robert Klingspor, f. 2/2 1965, Produktdirektör på Industrial & Financial Systems AB, Linköping.
Gift 16/5 1987 med Annika Elisabeth Johansson, f. 25/2 1967, Florist.

Barn:

Carl Måns Oskar Philip f. 24/3 1989, Studerande i Linköping

Carl Adam Göran Malcolm f. 15/4 1991, Studerande i Uppsala

Carl Ludvig Robert Adrian f. 27/4 1993, Studerande i Karlskrona

Carl William Gustav Baltsar f. 20/2 1996, Studerande i Mjölby


Gabriel Gyllenstål

Edvard Ehrensteen

Linderoth

Lilliehöök af Fårdala

Ulfsparre af Broxvik

Gyldenklou

Vadstena slott

Jakob Burensköld

von Otter

Carl von Otter

Anna Zethelius med sin mor Ingeborg

Carl Erik Sjögreén

Johan August Brogren

Bruksdisponent Wilhelm Wettergren

Elisabet Nisser

Samy Nisser

Drakenberg

Klingspor

Jonas Brogren

Strålsnäs Herrgård